Studier:
Konsthögskolan i Stockholm 1945-1951
Academie de la Grande Chaumiére i Paris 1952-1953

Representerad i urval:
Nationalmuseum, Stockholm, Moderna Museet, Stockholm, Dansmuseet, Stockholm Statens porträttsamling, Gripsholm, Statens saml. av svensk nutidskonst i Centralposthuset, Stockholm, Göteborgs Konstmuseum , Hälsinglands museum, Voksenåsen, Kultur - Centrum, Oslo

Samt ca 100 verk i offentlig ägo - Statens konstråd, landsting, kommuner

Porträtt i urval offentlig:
1. Lars Gustafsson, Statens porträttsamling, Gripsholm
2. Eyvind Johnsson, Statens samling av svensk nutidskonst
3. Samuel Beckett, Centralposthuset, Stockholm
4. James Joyce , Centralposthuset, Stockholm
5. Victor Jara, Stockholms kommun
6. Bela Bartok, Stockholms kommun
7. Antonin Artaud, Göteborgs konstmuseum
8. Mahatma Gandhi, Göteborgs konstmuseum
9. Ernest Hemingway, SK Göteborg
10. Gunnar Ekelöf, Sigtunastiftelsen
11. Edith Södergran, Eskilstuna kommun
12. Edith Södergran, Voksenåsen kultur C, Oslo
13. Tove Jansson, Hälsingelands museum
14. Lars Forssell, Lidköpings kommun, Vänermuseet
15. W.A. Mozart, Landstinget Linköping
16. W.A. Mozart, Vänersborgs kommun
17. Anna Achmatova, SK Umeå
18. Karen Blixen, Landstinget Jönköping
19. Rosa Luxemburg, Karlskoga kommun
20. Lars Ahlin, Götene kommun
21. Henry Miller, Mariestads kommun
22. Marguerite Duras, Sveriges allm. KF
23. Gunnar Ekelöf, Kultur C för Sverige och Finland
24. Tove Jansson, Hanaholmen, Helsingfors
25. Marilyn Monroe, SK Malmö13.
Svenska Dagbladet 27 februari 2000

Carl Köhler har varit med länge, och jag blir alltid lika imponerad av hans okuvliga, konsekventa skaparkraft. Han bejakar kompromisslöst bildens egenvärde i sina studier av människoskroppen. Det är den klassiska modelltraditionen som gäller, påspädd med modernismens formanalyser i måleri, collage, teckning. Ur det linjespröda växer fram det fullmatade av kroppar i vila och rörelse.

Experimentell som han är, stannar han inte vid det, utan splittrar upp formen, skapar ett slags anatomiskt kretslopp, där det kroppsliga i abstraktionen får en ny, spänningsladdad gestaltning. men när han i ett rosa skimmer hyllar Marilyn Monroe är det mindre analytikern än sensualisten Köhler som talat. jag tycker om både!
Stig Johansson